Historiskt julväder - var jularna vitare förr?
Inte allt för sällan hör man prat om att jularna minsann var vitare förr, men stämmer det verkligen? Vi dyker ner i det historiska julvädret och hittar en och annan spännande dopparedag.
Senast det var rikligt med snö i hela landet var för elva år sedan, närmare bestämt 2010. Ett år som även präglats av rikliga årstider och där många gladdes åt de vita landskapen vid jul. Enligt SMHI tillhör året även ett av de kallaste, då det slår sig in på tio-topplistan över kallaste åren på 100 år.
Även 2015 var det en bitande kyla som tog sitt grepp - på julafton uppmättes minus 30 grader på flera platser i landet, vilket inte hör till vanligheten. Året efter var det snöfattigare - Götaland, Svealand och en bit norrut var det mer eller mindre barmark på självaste dagen.
1912 hade Östersund sin snörikaste jul genom tiderna med ett snödjup på 108 centimeter medan Stockholm hade sitt djupaste snötäcke år 1915, huvudstaden mäter 41 centimeter i snödjup.
Varmare julaftnar hittar vi 1977 i Skåne, närmare bestämt i Simrishamn, som hade 13,7 grader innan Kalle Anka sändes på tvn på eftermiddagen. Temperaturen är även ett värmerekord för månaden.
Så, hur ska vi då tolka det här, var det mer snö på julafton förr? Vi frågar Meteorologen Mikael Luhr.
- Ja, det var fler jular med snö över större områden förr. Det som krävs för att det ska kunna ligga snö till julafton är ju minusgrader och snöfall. Allmänt har det i december blivit 1-3 grader varmare sedan mitten 1900-talet. Det bidrar till att det inte längre är lika vanligt med en vit jul över lika stora delar av landet. Vädret behöver således till en större utsträckning vara kallare normalt idag än förr för att det ska bli en vit jul, framför allt i söder, avslutar Mikael
