Hur kommer det sig att himlen rodnar?
FOTO: Håkon Grimstad
Röda solnedgångar och soluppgångar sker året om. När solen står lågt på himlen färdas solstrålarna en lång sträcka genom atmosfären innan de når våra ögon. Solstrålarna har olika egenskaper som påverkar skenet men även andra faktorer som smutsig luft påverkar hur skenet på himlen uppenbarar sig.
På vinterhalvåret är dagarna kortare och solen går både upp och ner när fler är vakna, vilket gör att många ser fler vackra gryningar och skymningar. Ofta blir det extra spektakulära färger på himlen när solen är på väg upp och ner om det också finns höga moln i horisonten. Molnen kan förstärka de röda, gula eller till och med rosa färgerna på himlen.
Solens strålar består av flera olika våglängder, där blått ljus har kort våglängd och rött ljus har en längre våglängd. Blått ljus sprids och filtreras mer än det röda i atmosfären på grund av dess våglängd. Det gör att himlen blir blå på dagen, men morgon och kväll rodnar himlen då rött ljus når längre i atmosfären än det blåa ljuset som filtreras bort.
Smutsig luft kan också medföra mer rodnad
Damm och smutsig luft kan också bidra till att vi får en röd himmel. Det är dock ovanligt att tillräckligt stora mängder smutsig luft når upp till fem till tio kilometers höjd, vilket krävs för att den ska färga himlen i gryning och skymning.
Har du sett någon vacker aftonrodnad eller morgonrodnad på sistone? Skicka gärna en bild till oss på Klart via Instagram!
