En första titt på vintern
Mycket bär på rönnbärsträden betyder en sträng vinter enligt bondepraktikan, och i år har jag sett många rönnbär pryda träden. Men, det är inte därför jag tror det blir en periodvis kall vinter i år. Låt mig istället förklara hur stratosfären och ett av våra världshav kan komma att påverka vädret i vinter.
Hur skulle rönnbärsträden kunna veta vilket väder det blir till vintern?
Hur mycket rönnbär det blir på träden varje år beror på hur vädret har varit. Mycket rönnbär under hösten behöver således inte ge oss en hint om hur vädret blir till vintern utan det betyder snarare att våren och sommaren har varit gynnsam för blomningen. Det är därför ett dåligt sätt att spå kring hur vädret blir till vintern.
Naturliga variationer i atmosfären och haven - en nyckelfaktor för vinterprognosen
Vädret på norra halvklotet hänger ihop på många sätt. Det finns flera kedjeeffekter som startar i världshaven och i stratosfären (10-50 km höjd) för att sedan påverka vädret hos oss. Dessa kedjeeffekter är naturliga variationer som återkommer i jämna eller ojämna cykler. Beroende på var dessa naturliga variationer är i sina cykler kan de samverka eller motverka varandra för att påverka vädret. Hos oss i Sverige märks dessa variationer oftast under vinterhalvåret genom att jetströmmen påverkas.
Jetströmmen – avgörande för vårt väder
Så kan vindarna i stratosfären påverkar vädret hos oss
När vindarna på 10-50 km höjd är västliga är jetströmmen stark på våra breddgrader, vilket leder till milda och blöta vintrar i norra Europa. Medan när vindarna är ostliga försvagas jetströmmen, vilket ger förutsättningar för varm luft att nå långt norrut och kall luft att nå långt söderut. En svag jetström kan ofta leda till extremt kallt väder om luften från Arktis förskjuts långt söderut, till exempel ner över Europa.
Bilden illustrerar hur jetströmmen kan se ut på norra halvklotet. När den är svag är den mer vågformat, vilket leder till att kall och varm luft rör sig längre norrut och söderut än normalt. Vid en stark jetström är det en tydlig gräns mellan varm och kall luft, där den kallaste luften håller sig kvar nära polcirkeln.
Stratosfärens naturliga cykler
Längs ekvatorn skiftar vindarna på 10-50 km höjd fram och tillbaka från öst till väst i cykler om cirka 28 månader. Cyklerna varierar som en puls med en ostlig eller västlig vind som sakta rör sig neråt i atmosfären. När vinden når ner till 10-15 km höjd kan det påverka jetströmmen och vädret hos oss. Under slutet av 2021 väntas vindarna på 10-15 km höjd skifta från västliga till ostliga vilket kan leda till en svag jetström i vinter.
Bilden illustrerar hur vindarna i stratosfären har skiftat från år 2013 fram till idag. Orange innebär ostlig vind och blått innebär västlig vind.
Världshaven har stor påverkan på vädret
I Stilla havet kallas det för La Niña när ytvattnet är betydligt kallare än normalt och El niño när det är varmare än normalt. I år är vi påväg in i en La Niña fas, det ser dock ut att bli en svag La Niña. Över Nordamerika leder La Niña till vintrar med kallt och blött väder i nordvästra Nordamerika medan det blir varmt och ofta torrt i sydöstra Nordamerika. Exakt hur vädret i Europa påverkas är inte helt kartlagt. Däremot bidrar La Niña till en svag jetström kring Stilla havet och det kan bidra till flertalet kalluftsutbrott på norra halvklotet, även om de inte nödvändigtvis sker i Europa.
Bilden illustrerar hur Stilla havet har skiftat mellan El Niño (varm), La Niña (kall) och neutral fas sedan 2013 fram till idag.
Därför var det kallt i Sverige förra året
Förra vintern var det kallt i Sverige under en stor del av januari och februari på grund av en svag jetström som utlöstes av en stratosfärisk uppvärmning över Arktis. När det blir en snabb uppvärmning av luften på 10-50 km över Arktis tvingas kalluft röra sig söderut och den når då nå ner till våra breddgrader. Det är dock osäkert om detta kommer ske på liknande vis i år, men hur det går till kan du läsa om här.
Tankar om vintern i Sverige i år
Det är troligt att det blir flertalet kalluftsutbrott som leder till minusgrader i nästan hela landet och snötäckta gräsmattor långt söderut. Den första kalla perioden ser ut att kunna komma redan tidigt i vinter, kanske till och med i november. Dock väntas inte hela vintern bli kall, utan när vi sammanfattar vintern i mars nästa år kommer det troligen ha varit mildare och blötare än normalt i de flesta delar av landet.
Det är fortfarande en bra bit kvar innan det blir vinter i Sverige och i november kommer vi uppdatera vinteröversikten utifrån de tendenser som går att se i troposfären, stratosfären och våra världshav.
