Bondepraktikan - dåtidens väderleksrapport

väder

Nog har vi alla stött på begrepp som rötmånad, fruntimmersveckan och ”När Anders braskar, så slaskar julen”. Dessa uttryck har sitt ursprung i Bondepraktikan, som under många hundra år var en av vårt lands mest omtyckta böcker.

Bondepraktikan skulle kunna ses som en historisk väderleksrapport. Det är en gammal handbok med råd och tips skriven av bönder som framförallt bygger på väderleksspådomar för att förutse årets skörd.

Den är också en samling folkvisdom, som inte bara förklarar hur naturens tecken ska tolkas utan också ger vägledning på många andra områden i livet.

Bondepraktikan kom ut på svenska i mitten på 1600-talet och under 1700-talet adderades ett avsnitt om vädermärken, som senare kom att bli den mest kända delen.

Några exempel:

- Om det är mycket rönnbär blir vintern kall med mycket snö.

- Vintern blir lång och sträng om löven sitter kvar länge på hösten.

För juli som enligt Bondepraktikan kallas hömånad sägs följande:

Åska i denna månad bebådar gott kornår och stor sjuklighet bland kreaturen.
Om det regnar på Sjusovaredagen 27/7, kommer det att regna sju veckor framåt.
Regn i mars ger även regn i juli.
I denna månad ingår hunddagarna (rötmånaden) som pågår under en månad från slutet av juli till början av augusti. Den innebär att många livsmedel håller sig sämre.
Fruntimmersveckan sträcker sig från den 18 juli då Fredrik som veckans enda man har namnsdag till och med den 24 som är Kristinas dag. Fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regnig.

Om augusti, skördemånaden, sägs det vidare:

Nordanvind i augusti medför stadig väderlek.
Är dagen klar på Bartolomeusdagen 24/8 blir det en vacker höst.
Laurentiusdagen (den 10/8). Är denna dagen vacker, blir det en god höst.
(Den 15/8). Om solen skiner klart denna dag, blir den påföljande veckan regnfri.

Bondepraktikan har många tänkvärda tips om vädret, som till viss del bygger på iakttagelser av himlen och molnens utseende. Den visar hur människor förr i tiden försökte spå vädret innan det fanns tillgång till meteorologi och modern vetenskap.