Halo - som en regnbåge mitt i vintern

mikael sjöstrand

Vattendroppar i luften skapar regnbågar på sommaren och på liknande vis kan även fruset vatten i luften ge vackra ljusfenomen på vintern. Då kallas det halofenomen och brukar kännas igen som en extra cirkel runt solen eller som flera ljuspelare.

Regnbågar bildas av att det är små vattendroppar i luften som sprider ljus lite likt ett prisma, som på Pink Floyds klassiska skivomslag till plattan Dark Side of the Moon. På ett liknande vis sprider geometriskt ”perfekta” iskristaller ljus, vilket skapar halofenomenet. Iskristallerna finns vanligtvis i moln som är mycket högt upp på himlen, men vintertid kan det även förekomma iskristaller närmare marken. Till exempel vid frostdis och när vinden virvlar upp från en snötäckt bergskam, men även från konstsnötillverkning 

Vad menar jag då med geometriskt ”perfekta” iskristaller? Jo, iskristallerna behöver nämligen ha raka linjer och vara sexkantiga för att halofenomet ska bli till. Längden på iskristallerna avgör sedan hur ljuset sprids. Dessutom behöver det krylla av iskristaller för att det ska bli en halo. Iskristallerna har olika form och storlek, vilket ger flera olika halofenomen i de flesta fall. Här nedan ser ni några av de vanligaste halofenomen och ett exempel på hur avlånga och platta iskristaller kan se ut.

Om man förenklar verkligheten så finns det platta och avlånga iskristaller. Var för sig skapar de olika delar av fenomenet. Platta iskristaller skapar solhundar, medan de avlånga iskristallerna ger solpelare och paradbågar. Det finns såklart även ett kaos av olika sorters iskristaller som är platta, avlånga och av olika storlek och tillsammans skapar de cirkeln runt solen som kallas 22 graders halo.

Så nu vet du varför de vackra ljusfenomenet dyker upp i liften på väg upp i sportlovstider.

Publicerad 19 feb 2020