Ökad risk för värmebölja i dagens klimat
Väder
Minns ni sommaren 2018? Den föranleddes av en mycket varm och torr maj, månaden efter tog värmen fart och det blev en extremt varm sommar. Rekordmånga högsommardagar där torkan som blev till följd bidrog till många förödande skogsbränder.
I dagens klimat är det fler dagar med högsommarvärme än under perioden 1961-1990. I Stockholm var till exempel antalet dagar med högsommarvärme 46% fler mellan 1991-2020 jämfört med 1961-1990.
Högsommarvärme betyder att dygnets maxtemperatur någon gång under dygnet når 25 grader eller mer. År 2018 hade Lund 61 dagar med högsommarvärme och tätt efter låg Målilla med 57 dagar. Flest dagar med 30 gradig värme var det dock i Uppsala och Målilla med 20 stycken dagar följt av 18 stycken i Stockholm.
Sommaren 2018 präglades av torka och värme. I söder var det torrt eller mycket torrt från maj till augusti, med undantag för andra halvan av juni när regnområden passerade och det var allmänt svalt.
I dagens klimat är det större risk för värmeböljor
Det har gjorts flera studier kring hur stor påverkan klimatförändringarna har haft på sannolikheten för värmeböljor på olika platser på jorden. I och med klimatförändringarna har sannolikheten för att värmeböljor likt den 2018 ska återupprepas uppskattas ha ökat 5-2000 gånger jämfört med ett klimat utan mänskligt betingande utsläpp. Forskning tyder alltså på att det blivit vanligare men det är en stor osäkerhet kring hur mycket vanligare.
Svårt att prognostisera värmeböljor
Högtryck som blir kvar på en och samma plats så kallade högtryckblockeringar leder till värmeböljor. Vädermodeller har dock ofta svårt att beräkna hur långa och omfattande högtryckblockeringarna blir, vilket leder till stor osäkerhet. Men det pågår en ständig utveckling av vädermodellerna för att man runt om i världen ska kunna förbereda sig tidigare och bättre när vädret väntas bli extremt.
Källa: SMHI samt vetenskapliga artiklar från bl.a European Geoscience Union, Nature och Science Advance
