Föhn-effekten som ofta bidrar till temperaturrekord

Föhn-effekten, där fuktig och relativt kall luft på lovartsidan rör sig över berget och blir torr och varm när luften sjunker på läsidan.

Föhn-effekten är ett meteorologiskt fenomen som uppstår när luft rör sig över en bergskedja. När luften blåser upp mot berget stiger luften, i många fall bidrar det till att det börjar snöa eller regna på lovartssidan. Om det regnar eller snöar på lovartsidan kommer luften som når över berget till läsidan att vara torrare. Det krävs mindre energi att värma upp torr luft jämfört med fuktig luft och därför kommer temperaturen var höger på läsidan än lovartsidan.

Fysikaliskt kallas uppvärmningen adiabatisk kompression. När den fuktiga luften stiger sjunker temperaturen med 0.6 grader per 100 meter. Den torra luftens temperatur stiger med 1 grad per 100 meter och därmed blir det varmare på läsidan.

I Sverige är Föhn-effekten vanlig i fjällkedjan såklart, men även sydsvenska höglandet bidrar till Föhn-effekt. Vid värmerkord under såväl sommaren som vinter har ofta Föhn-effekten ett finger med i spelet. Västliga vindar ger temperaturen extra skjuts öster om fjällen och vid Smålandskusten. Vid ostliga vindar i söder, som inte är allt för vanligt, kan Föhn-effekten bidrar till lite extra höga temperatur vid västkusten.

Publicerad 21 jan 2020